Fem, Fyra, Tre, Två, Ensam – hur skulle det vara om alla var lika
Typ – Panncentralen – 1996
En föreställning om ensamhet, grupptryck, tankar och känslor. Bli förbannad, gråt, skrik, skratta, gör vad du vill, men… Bry dig!
Välkommen!
Slå dig ner och var beredd! ”Fem, fyra, tre, två, ensam…” är en föreställning som vi hoppas kommer att ta dig med på en känslomässig berg- och dalbana. Vi har märkt att det inte är helt enkelt att arbeta med temat mobbing. För att nå fram till en färig föreställning har vi vågat öppna oss för varandra, berättat, diskuterat, stöttat, gråtit, skrattat och haft väldigt roligt tillsammans. Att mobbingen är ett problem får vi ständigt nya bevis på. Det finns personer i vår omgivning som inte vill leva längre, barn, ungomar och vuxna. Ska det behöva gå så här långt? Varför vågar vi inte reagera? Frågorna är många och svaren svåra, men… förhoppningsvis aldrig omöjliga…
Än en gång… varmt välkommen!
- Namn 1 – Roll
- Namn 2 – Roll
- Namn 3 – Roll
- Namn 4 – Roll
- Namn 5 – Roll
- Namn 6 – Roll
- Namn 7 – Roll
- Namn 1 – Roll
- Namn 2 – Roll
- Namn 3 – Roll
- Namn 4 – Roll
- Namn 5 – Roll
- Namn 6 – Roll
- Namn 7 – Roll
Spelperiod: Månad, År.
Scen: Plats
Ensemble: Åldrar